Bygga upp och få på plats är enkelt. Konsten är att hålla det levande.

Jag pratade med några i branschen och vi kom in på frågan om hur man gör för att hålla säkerhetsarbetet levande över tid? Det är enkelt att motivera kostnader när man har många incidenter som kan undvikas. Men om allt rullar på och incidenterna är få, för att man gjort ett gediget arbete, och företaget får sparbeting? Vad gör man då, när kostnader och investeringar ifrågasätts?

Ja, vad är kvalitet i säkerhetsarbetet egentligen? Vad är rätt nivå? Det är en frågeställning som vid en första titt kan påminna om det berömda ”hur långt är ett snöre?”. Men så är det förstås inte. Kvalitet kan mätas och vilken nivå som är rätt kan man bestämma sig för. Tricket är att hitta parametrar som är relevanta för verksamheten. 

Någon uttryckte det så här: ”Säkerhet är något som katten släpat in, det blir både dyrt och segt”. Ett annat problem är att den interna efterfrågan på att upprätthålla till exempel certifieringar är låg. 

Kenneth Lexell som är säkerhetschef för köpcentrumet Nordstan, mitt i Göteborg, har en pragmatisk syn på det som kan verka enkelt, men det enkla är ofta det svåra. Nämligen, hur hittar man rätt parametrar? 

”Vi arbetar med i huvudsak tre parametrar som vi utvärderar löpande och har gjort i flera år nu. Genom att samverka med Polismyndigheten ser vi att vi får färre och färre anmälningar från dem. Vi är också noga med att ha en extern oberoende aktör som ser till att vi uppfyller våra policys och rutiner. Men inte bara det, de kollar också att de verkligen används på golvet”, säger Kenneth. ”Den tredje parametern är pressklipp; vad skriver tidningarna om oss? För några år upplevdes Nordstan som en osäker plats med demonstrationer och skadegörelse, men inte längre. Då skrev de mycket, dagligen om oss – idag skrivs det väldigt sällan något alls. Nordstan upplevs som trygg.”

Kenneth poängterar att jobbar man med säkerhet så är det viktigaste att man gör en korrekt analys. Vad ska vi skydda oss emot egentligen? 

En säkerhetschef måste kunna ekonomi
För att motivera kostnader och investeringar i tuffa tider gäller det att kunna prata med ledningen på rätt språk. Det räcker inte att säga att man behöver 10 kameror till för att det vore bra. Man måste kunna visa på pay-off på investeringen, berättar Kenneth.

”Ledningen vill veta vilka kostnader man har och vad man tjänar/sparar på dem”, berättar Kenneth. ”Det räcker inte att förstå tekniken, när svångremmen dras åt måste man kunna motivera sin budget med ekonomiska argument. En säkerhetschef ska understödja affärsverksamheten”, avslutar Kenneth Lexell.

Och det är väl precis så, säkerhet har inget egenvärde. Finns det ingen hypotes om vad en säkerhetsinvestering ger för goda effekter så är det svårt att lyckas. 

Det gäller att mäta skyddskostnaden mot uppskattad skadekostnad för att hitta den optimala nivån. Skyddskostnaden är allt ifrån försäkringar, förbyggande underhåll, reparationer och utryckningar – förutom alla tekniska lösningar som kan krävas. Skadekostnader kan till exempel vara oplanerade skador, självrisker, förlorad arbetstid och förlorad intäkt. Själva säkerhetsorganisationen är ju såklart också en viktig del i kalkylen, vilka krav ställer vi på den och det systematiska brand- och säkerhetsarbetet? Man får arbeta med hypoteser för att hitta den rätta nivån för just sina behov. Och, se till att man pratar det rätta språket för att få igenom sina investeringar.

Men konsten är som sagt att hålla det levande – i säkerhetsarbetet och i ledningsgruppen. Eller som en branschkollega sa: ”Det är lätt att sätta en struktur, kultur är utmaningen”.

- Tom Vetterlein